Redan i slutet av 1700-talet kan man ana de första prototyperna av det som skulle komma att bli den moderna bilen, men dessa var under nästan hundra år långsamma, extremt tunga och ångdrivna fordon som mest påminde om lokomotiv (även om dessa tidiga exemplar kunde köras på väg och alltså styras).

Det skulle dock dröja ända tills 1880-talet då man i Tyskland konstruerade de första bensindrivna bilarna, och det var de två tyska uppfinnarna Carl Benz och Gottlieb Daimler som på varsitt håll byggde två bilar drivna med en bensinmotor. De var fortfarande tunga och extremt dyra att producera, men betydligt snabbare än tidigare varianter även om bägge dessa modeller saknade ratt (och istället hade en styrstång som gick rakt ned i motorn).

1913 så kunde den amerikanske affärsmannen Henry Ford för första gången erbjuda massproducerade bilar med ratt som inte kostade skjortan, och detta var möjligt eftersom Ford hade uppfunnit det löpande bandet vilket möjliggjorde snabb montering av bilens delar. Det var nu, när bilen blev var mans egendom, som rallysporten kom till.

De bilar som man på den amerikanske Ford-fabriken producerade, och då framförallt den berömda T-Forden (vilken började produceras 1908, till ett högre pris), kostade runt 20 000 dollar omräknat i dagens penningvärde. Det betyder att det var ungefär lika dyrt eller billigt då att äga en bil och något som många hade råd med. De som var allra rikast, hade emellertid råd att ”leka” med sina bilar och man började då med kappkörningar. Detta var först på asfalt, men när man efter hand sökte större utmaningar så blev underlaget mer likt terräng, och man körde då även på lands- och grusvägar.

Under tiden fram till första världskriget så tillkom biltillverkare och bilmodeller från världens alla hörn, och bilsporten kom att utvecklas till att omfatta olika klasser (som vid den här tiden var baserade på biltillverkare).